Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.7.2010

Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli

Konsumenternas förtroende för ekonomin var alltjämt starkt i juli. Konsumenternas förtroendeindikator var i juli 19,1, då den i juni var 18,7 och i maj 15,8. I juli var förtroendet för ekonomin också tydligt bättre än på lång sikt i medeltal och starkare än på tre år. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1–19 juli 1 263 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995–7/2010

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995–7/2010

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades ytterligare i juli förväntningarna om arbetslöshetsutvecklingen och om Finlands ekonomi jämfört med föregående månad. Konsumenternas bild av sin egen ekonomi och sina möjligheter att spara under de närmaste månaderna försvagades något, men var fortfarande ljus. De sysselsatta kände i juli mindre oro för att själva råka ut för arbetslöshet.

I juli trodde redan 51 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 10 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juni 47 och 17 procent och för ett år sedan 46 och 21 procent. I juli litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år 10/1995–7/2010

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år 10/1995–7/2010

I juli litade 35 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och 24 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i juni 30 och 30 procent och för ett år sedan dystra 14 och 62 procent.

I juli bedömde 19 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 15 procent åter bedömde att risken ökat. En månad tidigare var motsvarande andelar 13 och 18 procent och för ett år sedan dystra 7 och 30 procent. I juli uppskattade 42 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 23 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

Konsumenterna förutspådde i juli att konsumentpriserna stiger med 2,2 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

I juli antog 63 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Motsvarande andel för ett år sedan var 56 procent av konsumenterna. Av hushållen hade 64 procent sparat och 75 procent trodde att de kan spara under det följande året. Mest sparar konsumenterna för sämre tider. De vanligaste placeringsobjekten efter de populära tidsbundna kontona och placeringskontona är försäkringar och placeringsfonder.

I juli ansåg 68 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. I juli planerade 10 procent av hushållen att ta lån inom ett år. Detta är något färre än tidigare.

Av konsumenterna bedömde 50 procent i juli att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var andelen 62 procent. Konsumtionsplanerna var i juli för det mesta återhållsamma, men många hushåll använder pengar t.ex. till att resa eller skaffa fritidsartiklar under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 6 procent bostad. I juli i fjol var motsvarande andelar 19 och 7 procent.

Konsumenternas syn på ekonomin, nettotal

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 07/2009 06/2010 07/2010 Utsikter
Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 13,1 21,8 -6,5 8,4 18,7 19,1 +
Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 9,1 14,1 2,3 7,1 10,0 9,2 +/-
Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 36,8 52,0 10,9 43,4 50,5 40,5 +/-
Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) 4,9 24,2 -27,1 11,7 15,1 21,5 ++
Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) 1,3 27,6 -51,1 -28,6 -1,0 5,2 +/-
Inflation om 12 månader (procent) 2,1 4,6 0,6 1,6 2,2 2,2 +/-
Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 21,1 41,8 -14,2 41,8 29,7 25,9 +/-
Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,9 36,8 -19,6 8,9 18,4 17,2 +/-
Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,4 42,0 -47,1 19,8 26,2 23,4 +/-

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och 100, ju högre siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, – Dåliga utsikter, – – Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm


Källa: Konsumentbarometern 2010, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (401,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.7.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2010/07/kbar_2010_07_2010-07-27_tie_001_sv.html