Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Begrepp och definitioner

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn (den juridiska formen) beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:

  • Den offentliga sektorn (staten, kommun)
  • Aktiebolag med statlig majoritet
  • Den privata sektorn
  • Annan eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".

Examen

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast.

Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft

  • sysselsatta
  • arbetslösa

Utanför arbetskraften

  • 0-14-åringar
  • studerande, skolelever
  • pensionärer
  • beväringar, civiltjänstepliktiga
  • övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Studentexamen

Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:

Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.

Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:

Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:

För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:

Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.

Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Placering efter utbildning [e-publikation].
ISSN=1798-9450. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/sijk/kas_sv.html