Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumentprisindex 2022, februari

Totalkonsumtionen har stigit med över 8 % från året innan i konsumentprisindexets viktstruktur

Datainsamling

På grund av den utdragna coronapandemin är det fortfarande i varierande grad utmanande att samla in priser för konsumentprisindexet på olika håll i Finland. Därför har tyngdpunkten i prisinsamlingen småningom flyttats från insamlingar från affärer till insamling av priser på internet. Ändringen av insamlingssättet återspeglar nuläget, eftersom också konsumenternas inköp i allt högre grad har flyttats över till internethandeln. Prisinsamlingen genomförs också centralt i Statistikcentralen. Datakällorna är annan statistik, internet och massmaterial.

Varukorg

Beräkningen av konsumentprisindexet baserar sig på varukorgen som uppdateras årligen i takt med ändringar i konsumtionen. Till varukorgen läggs nya nyttigheter om värdet av deras årliga konsumtion är minst en promille av totalkonsumtionen. På motsvarande sätt tar man bort sådana nyttigheter från varukorgen vars värdeandel har sjunkit till under en promille av totalkonsumtionen. Med hjälp av varukorgen, som uppdateras årligen, säkerställer man att representativa varor och tjänster ingår i indexet.

I början av år 2022 tillades bara överjäst öl till varukorgen. Med överjäst öl avses bl.a. ale, veteöl, porter och stout. För dessa bildades den nya produktgruppen 02.1.3.2.1 Övrigt mellanstarkt öl. Under denna nya grupp finns två produkter: Övriga stark öl och Övriga mellanstark öl.

På grund av den ringa konsumtionen togs följande nyttigheter bort från varukorgen 2022:

  • Babyskjorta

  • Kontaktlinser

  • Digitalkamera

  • Barn- och ungdomsbok

  • Inrikes paketresor

  • Resväska

Vikstruktur

Viktstrukturen för konsumentprisindexet år 2022 baserar sig i enlighet med regleringen på en kalkyl om privata konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna. Nu fortsätter man använda en metod som infördes i fjol, där konsumtionsutgifterna för produktgrupper på 4-siffernivå tas från de privata konsumtionsutgifter för 2021 som beräknats kvartalsvis i räkenskaperna.

I konsumentprisindexets viktstruktur var det totala värdet av den privata konsumtionen år 2021 nästan 114 miljarder euro, medan det år 2020 var ungefär105 miljarder euro. De privata konsumtionsutgifterna har sålunda stigit med över 8 procent.

De privata konsumtionsutgifterna i nationalräkenskaperna indelas efter användningssyfte av vilka 4- och 5-siffriga användningssyftesklasser beaktas vid definieringen av konsumentprisindexets viktstruktur. Viktstrukturen för nivåerna under dem (6- och 7-siffriga grupper) uppskattas på basis av andra tillförlitliga källor, såsom konsumtionsundersökningens kostnadsstruktur, andra statistikuppgifter från producenter av Finlands officiella statistik (FOS) samt centralaffärernas och -organisationernas försäljningsmaterial.

Figur 1. Värdeandelar för totalkonsumtionen efter produktgrupp åren 2005, 2015 och 2022, procent av totalkonsumtionen

Figur 1. Värdeandelar för totalkonsumtionen efter produktgrupp åren 2005, 2015 och 2022, procent av totalkonsumtionen

Figur 1 visar en jämförelse under en period på 17 år efter huvudproduktgrupp. Sedan 2015 har andelar av konsumtionsutgifterna, mätt i procent, minskat särskilt i grupperna:

  • 03 Kläder och skodon (-26 procent)

  • 11 Restauranger och hotel (-17 procent)

  • 09 Rekreation och kultur (nästan -18 procent)

Bara andelar av konsumtionsutgifterna för grupp 04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen har stigit med omkring 23,5 procent under sju år. Jämfört med år 2021 ligger dock gruppens konsumtionsuppgifter på någorlunda samma nivå.

I figur två presenteras den privata konsumtionens årsvisa struktur efter huvudproduktgrupp.

Figur 2. Viktstruktur efter produktgrupp år 2022, procent av totalkonsumtionen

Figur 2. Viktstruktur efter produktgrupp år 2022, procent av totalkonsumtionen
Coronapandemin har fortfarande haft en viss inverkan på den privata konsumtionen. Denna inverkan syns också i konsumentprisindexets viktstruktur när man jämför fjolårets viktstruktur med den nyaste viktstrukturen för år 2022. Tabell 1 visar inverkan efter huvudgrupp i procent.

Tabell 1. Förändringar i konsumentprisindexets viktstruktur från år 2021 till 2022, procent

2021 2022 Ändring, %
Konsumentprisindex 100,0 100,0
01 Livsmedel och alkoholfria drycker 13,7 13,3 -2,9
02 Alkoholaltiga drycker och tobak 5,3 5,1 -3,4
03 Kläder och skodon 3,5 3,8 8,0
04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 26,9 26,3 -2,2
05 Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden 5,6 5,5 -1,6
06 Hälsovård 5,3 5,3 0,2
07 Transport 12,8 13,0 2,1
08 Kommunikationer 2,8 2,7 -1,2
09 Rekreation och kultur 10,2 10,2 -0,3
10 Utbildning 0,5 0,4 -21,0
11 Restauranger och hotell 6,0 6,0 0,7
12 Diverse varor och tjänster 7,5 8,3 10,8

Konsumtionen inom gruppen Kläder och skodon har enligt denna jämförelse stigit med 8 procent. Den största minskningen av privat konsumtion skedde inom gruppen Utbildning, där konsumtionen sjönk med omkring 21 procent. Orsaken till detta var främst att arbetarinstitut och medborgarinstitut stängdes för viss tid på grund av coronapandemin.

Ändamålsklassificering av individuell konsumtion

Vid fastställande av produkter används klassificeringen eCOICOP, European Classification of Individual Consumption According to Purpose i engelska, som infördes år 2016 och som baserar sig på FN:s ändamålsklassificering av den individuella konsumtionen. Enligt EU:s anvisningar har produkterna indelats i femsiffriga undergrupper med hjälp av vilka man skiljer åt tjänster och varor i egna produktgruppen. Finlands nationella klassificering preciserar EU:s klassificering med 6- och 7-siffriga produktgrupper. Underindelningen uppdateras årligen när nya varor och tjänster tas i bruk i varukorgen eller tas bort.

Viktstrukturen för det harmoniserade konsumentprisindexet uppdateras också årligen

Statistikcentralen har också uppdaterat viktstrukturen för det harmoniserade konsumentprisindexet som beräknas för Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Dess basår är samma som för det nationella konsumentprisindexet, 2015 = 100.

Harmoniserade konsumentprisindex används huvudsakligen för att jämföra inflationen i EU-länderna. Europeiska centralbanken använder ett harmoniserat konsumentprisindex som inflationsmätare i sin penningpolitik.

Finlands harmoniserade konsumentprisindex baserar sig på samma vikt- och prisuppgifter som det nationella konsumentprisindexet, men dess produktsortiment är mindre. Det omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor eller avgifter av skattenatur. Det harmoniserade konsumentprisindexet täcker 86 procent av det nationella indexet.

Tabell 2. Värdeandelarna för konsumtionsposterna som inte hör till det harmoniserade konsumentprisindexet i Konsumentprisindexet år 2021 och 2022

COICOP kod Vara/grupp Vikt i KPI år 2021, % Vikt i KPI år 2022, % Ändring, %
04.6 Ägarboende 10,48 10,44 -0,4
07.2.4.2.1.1 Fordonsskatt 1,29 1,17 -9,0
09.4.3 Penningspel 1,43 1,22 -14,8
12.5.2.0.1.2 Brandförsäkring för egnahemshus 0,10 0,20 97,6
12.6.2.1.1.2 Räntor på konsumtionskrediter 0,93 0,88 -5,5
12.7.0.1.1.2 Övriga tillstånd 0,05 0,05 -4,3
Utelämnats från HKPI totalt 14,28 13,96 -2,3
De största förändringarna i kostnadsstrukturen jämfört med året innan är att penningspelens värdeandel minskade med nästan 15 procent och fordonsskatten minskade med 9 procent. Värdeandelen för brandförsäkring för egnahemshus har fördubblats jämfört med året innan.

Källa: Konsumentprisindex, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kristiina Nieminen 029 551 2957, Hannele Markkanen 029 551 3358, khi@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala


Uppdaterad 18.2.2022

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentprisindex [e-publikation].
ISSN=1799-0246. januari 2022, Totalkonsumtionen har stigit med över 8 % från året innan i konsumentprisindexets viktstruktur . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 12.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/khi/2022/01/khi_2022_01_2022-02-18_kat_001_sv.html