Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 15.10.2008

Bostadshushållens skulder i genomsnitt 58 540 euro

Av bostadshushållen hade 58 procent skulder år 2007. Totalt hade 1 453 000 bostadshushåll skulder, sedan år 2002 har antalet ökat med ungefär 150 000 bostadshushåll. Deras skulder uppgick sammanlagt till 84 miljarder euro, i genomsnitt 58 540 euro per skuldsatt bostadshushåll. Sedan år 2002 har antalet skuldsatta ökat med 12 procent och de genomsnittliga skulderna med 66 procent. Under den aktuella perioden har bostadshushållens lånestock årligen ökat med 12–15 procent. Störst var ökningen år 2005, dvs. 14,7 procent. År 2007 var ökningen bara 11,6 procent.

Bostadshushållens skulder ökade med 80 procent och disponibla penninginkomster med 20 procent från år 2002 till år 2006. Bostadshushållens skuldsättningsgrad, skulderna i förhållande till disponibla penninginkomster, ökade från 70 procent till 98 procent under den aktuella perioden. Skuldsättningsgraden var högst bland bostadshushåll bestående av personer i åldern 25–34 år, dvs. 183 procent av inkomsterna. Bland 35–44-åringarna var skulderna per bostadshushåll en och en halv gånger så stora som de disponibla årsinkomsterna. Under den aktuella perioden ökade dock skuldsättningsgraden mest bland de yngsta, dvs. under 25-åringar: år 2002 var siffran 58 procent och år 2007 88 procent.

Bostadshushållens skuldsättningsgrad efter åldersgrupp 2002–2006, %

Ålder 2002    2003    2004    2005    2006   
Totalt 70 76 82 91 98
–24 58 64 69 80 88
25–34 125 139 151 171 183
35–44 104 114 124 138 149
45–54 64 69 74 83 89
55–64 38 41 44 49 52
65– 12 12 14 15 17

De skuldsatta finns oftast bland 25–44-åringarna, av vilka omkring 80 procent hade skulder. Något över hälften av personerna i denna åldersgrupp hade bostadsskuld. Också deras lånebelopp var det största: totalt var skulderna per skuldsatt 79 000 euro, bostadsskulden 94 000 per skuldsatt. Andelen personer med bostadsskuld minskar märkbart först bland personerna över 55 år, men av dem hade ännu två av fem bostadsskuld. Övriga skulder fördelade sig rätt så jämnt bland de olika åldersgrupperna, drygt hälften av bostadshushållen bestående av personer i åldersgruppen 25–54 år hade skulder. En tredjedel av bostadshushållen som består av personer under 34 år hade studieskuld. Störst var studieskulderna bland 25–43-åringar, dvs. ungefär 6 000 euro per bostadshushåll.

Bostadshushåll utan barn hade mera sällan skulder än bostadshushåll med barn. Hälften av bostadshushållen utan barn hade inga skulder, men av dem som hade ett barn var bara var femte utan skuld och av dem med flera barn var tionde. Också skuldbeloppen ökade i takt med större barnantal: bland dem som var utan barn var skulden i genomsnitt 42 800 euro, bland dem med ett barn 75 700 och bland dem med minst fem barn 110 500 per bostadshushåll. Drygt en femtedel av bostadshushållen utan barn hade bostadsskuld, men av dem med ett barn hade något över hälften och av dem med flera barn hade två av tre bostadsskuld. Också bostadsskulderna ökade i takt med högre barnantal, men bara något efter att det fanns minst två barn. Det samma gäller konsumtionskrediternas antal och belopp.

Av ensamförsörjarna hade 70 procent skulder och 36 procent bostadsskuld. Per skuldsatt var skulden 43 400 euro och bostadsskulden 67 000 euro. Av bostadshushåll med barn och två vuxna hade nästan nio av tio skulder, 69 procent bostadsskuld. Oberoende av barnantalet var den genomsnittliga bostadsskulden nästan 100 000 euro.

Från år 2002 har antalet skuldsatta ökat mest i Nyland, Egentliga Tavastland och Birkaland, minst i landskapen i östra och norra Finland. Andelen med bostadsskuld ökade också i Östra Nyland och Norra Österbotten. Bostadsskulderna ökade mest i Östra Nyland, med 75 procent per bostadshushåll. Också de övriga skulderna ökade mest i Nyland och Östra Nyland. Bostadshushållen i Nyland, Östra Nyland och på Åland hade mest bostadsskulder, minst var skulderna hos invånarna i Norra Karelen, Lappland och Kajanaland.

Inom huvudstadsregionen var antalet bostadshushåll med bostadsskuld något färre än i hela landet, men skulden var i genomsnitt nästan en tredjedel större.

Bostadsskulder per bostadshushåll med bostadsskuld efter landskap 2002 och 2007

Bostadsskulder per bostadshushåll med bostadsskuld efter landskap 2002 och 2007

Källa: Statistik över skuldsättning 2007. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 15.10.2008

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Statistik över skuldsättning [e-publikation].
ISSN=2489-3293. 2007. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 15.4.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/2007/velk_2007_2008-10-15_tie_001_sv.html