Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 1.7.2011

Bostadsskulderna ökade år 2010

Bostadshushållen hade i fjol 100 miljarder euro i skulder, varav 72 miljarder var bostadsskulder. Bostadsskulderna har ökat mest, med 120 procent. Även förra året ökade bostadsskulderna mest och av dem särskilt lånen för första bostad. Bostadsskulderna ökade med sammanlagt 6,3 procent och skulderna för den första bostaden med 11,5 procent. Sedan år 2002 har bostadshushållens skulder fördubblats reellt. Från år 2002 till år 2010 har bostadsskuldernas andel av skulderna ökat från 65 till 72 procent.

Bostadshushållens skulder efter skuldslag 2002–2010, i 2010 års priser

Bostadshushållens skulder efter skuldslag 2002–2010, i 2010 års priser

Övriga skulder, t.ex. billån, fritidshuslån och konsumtionslån, hade bostadshushållen för 20,6 miljarder euro, dvs. en femtedel av alla skulder. Från året innan ökade de med 0,5 procent. Lånen som tagits för näringsverksamhet och inkomstanskaffning ökade med 4,6 procent och studieskulderna med 2,7 procent. Bostadshushållens skulder som tagits för näringsverksamhet och inkomstanskaffning uppgick till 5,7 miljarder euro och studieskulder till 1,5 miljarder euro.

Av bostadshushållen hade nästan 60 procent skulder och var tredje bostadsskulder. Vanligast var skulder bland bostadshushåll, där referenspersonen var 25–44 år. Av dessa bostadshushåll hade fyra av fem skulder. Omkring hälften av bostadshushållen bestående av personer i åldern 25–34 år och 60 procent av bostadshushållen bestående av personer i åldern 35–44 år hade bostadsskuld. De största skulderna hade bostadshushåll bestående av personer i åldern 35–44 år, 98 970 euro per bostadshushåll med skuld. De största bostadsskulderna hade dock de något yngre bostadshushållen bestående av personer i åldern 35–44 år, vars bostadsskuld uppgick till 114 550 euro per bostadshushåll med bostadsskuld.

Mest skuld per skuldsatt hade bostadshushållen i Östra Nyland och på Åland, nästan 86 000 euro per skuldsatt bostadshushåll. De största bostadsskulderna hade dock bostadshushållen i Nyland, vars bostadsskuld uppgick till 109 580 euro per skuldsatt bostadshushåll. Från året innan ökade skulderna mest i Norra Karelen och Nyland.

Bostadshushållens skulder har under decenniet ökat klart mer än inkomsterna. Från år 2002 till år 2009 har skulderna ökat reellt med 88 procent och de disponibla penninginkomsterna med 22 procent. Bostadshushållens skuldsättningsgrad, skuldernas andel av de disponibla penninginkomsterna, var 70 pro-cent år 2002 och 109 procent år 2009. Antalet bostadshushåll med minst lika mycket skulder som årsinkomster uppgick till 483 200 år 2002 och till 693 200 år 2009.

De mest skuldsatta var bostadshushållen, där referenspersonen var 25–34 år. Deras skuldsättningsgrad var 193 procent år 2009. Med undantag av bostadshushållen bestående av personer under 25 år ökade skuldsättningsgraden från året innan i alla åldersgrupper.

Bostadshushållens ränteutgifter uppgick till totalt 2,3 miljarder euro år 2010. Från året innan minskade de med 30 procent. Räntorna på bostadsskulder minskade med 33 procent år 2010.


Källa: Statistik över skuldsättning 2010. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422, toimeentulo@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 1.7.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över skuldsättning [e-publikation].
ISSN=2489-3293. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 15.4.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/2010/velk_2010_2011-07-01_tie_001_sv.html