Begrepp: E

En e-faktura är en elektronisk faktura som utarbetats enligt allmänna fakturabeskrivningar. E-fakturans uppgifter kan behandlas och tolkas automatiskt. E-fakturorna skickas via en serviceoperatör eller bank. T.ex. Finvoice, eInvoice, TEAPPSXML, PostiXML.

Med e-handel, dvs. internethandel, avses köp eller beställning via internet för konsumentens eller hushållets bruk oberoende av om räkningen betalas senare eller om inköpen betalas direkt via nätbanken, med kreditkort, e-betalning eller på annat motsvarande sätt. Internethandel omfattar beställningar som ifyllts på en färdig blankett på internet och som sänds via internet samt handel i webbutiker. I e-handeln ingår inhemsk och utländsk e-handel.

En e-postfaktura är en faktura i t.ex. pdf-format som skickas som bilaga till e-posten.

Vid e-utbildning utnyttjas informationsnätverk. Informationsnätverket kan vara antingen internet eller en organisations interna informationsnätverk, dvs. intranät. Nätverket kan användas för interaktiva studier och interaktiv undervisning samt för informationssökning och -förmedling.

EDI (Electronic Data Interchange) är en metod för elektronisk överföring av data från ett företags informationssystem till ett annat företag där de automatiskt laddas ner i rätt format (t.ex. beställning, betalningsanvisning, prislista eller produktförteckning).

EDI-faktura är en elektronisk faktura på maskinspråk enligt EDI-strukturbeskrivning. EDI-fakturor sänds ofta via en serviceoperatör.

EDI-handel är elektronisk handel mellan företag via EDI.

ENS 2010 (eng. ESA 2010)= Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, EU:s reviderade förordning som styr framställningen av ekonomisk statistik.

ENS95= EU:s uppdaterade manual för upprättandet av ekonomisk statistik enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995.

En lista som visar förändringarna i indexen för varor och/eller aggregatnivåer och förändringarnas effekter på totalindexet. Observationstidpunkterna är förändringar från föregående månad, december föregående år och från föregående år till observationstidpunkten. Fås varje månad från det officiella konsumentprisindexet.

Skulder som enligt avtalsvillkoren är efterställda kreditinstitutets övriga åtaganden. I posten redovisas också s.k. eviga lån och andra hybridinstrument som är efterställda kreditinstitutets övriga skulder.

Innehavarpapper med nollränta som emitterats av egendomsförvaltningsbolag.

Egenföretagare definieras som personer som är ensamägare eller medägare till personliga företag i vilka de arbetar, exklusive de personliga företag som klassificeras som kvasibolag. Egenföretagare klassificeras här om de inte samtidigt har avlönad sysselsättning som huvudaktivitet; i så fall klassificeras de under avsnittet Anställda.

Det finns flera definitioner av detta begrepp

I konsumtionsundersökningen inräknas i hushållets konsumtion alla av hushållet använda naturprodukter såsom jordbruks-, trädgårds- och insamlingsprodukter (bär, svamp, fisk m.m.) som hushållena själva har tillverkat eller erhållit. På blanketten anger hushållet hur stora mängder man konsumerat av egna produkter, varefter dessa prissätts enligt producentpriser.

Det finns flera definitioner av detta begrepp

En sammanslutning vars syfte är att skaffa vinst eller annan direkt ekonomisk förmån för dem som deltar i sammanslutningen eller vars syfte eller verksamhetens kvalitet i övrig i huvudsak är ekonomisk. Föreningslagen gäller inte dessa föreningars verksamhet utan den bygger på verksamhetsprinciper som överenskommits vid grundandet av föreningen eller speciallagstiftning. Sådana föreningar är bl.a. skogsvårdsföreningar och hypoteksföreningar.

Ekonomisk utsatthet innebär att personen har hört till ett låginkomsthushåll både under statistikåret och under två av de tre föregående åren (se definitionen på låginkomsttagare). Definitionen baserar sig på Eurostats rekommendationer.

Begreppet ekonomiskt territorium betyder

a) det geografiska territorium som administreras av en regering och inom vilket personer, varor, tjänster och kapital rör sig fritt,
b) alla frizoner inkluderande frihamnslager och fabriker under tullkontroll,
c) det nationella luftrummet, territorialvattnen och kontinentalsockeln på internationellt vatten över vilka landet åtnjuter exklusiva rättigheter,
d) territoriella enklaver, dvs. geografiska territorier belägna i utlandet som används, genom internationella avtal eller genom överenskommelser mellan stater, av landets regeringsorgan (ambassader, konsulat, militärbaser, vetenskapliga baser etc.),
e) fyndigheter av olja, naturgas etc. på internationellt vatten utanför landets kontinentalsockel, vilka drivs av enheter som är belägna i territorier som har definierats enligt ovanstående punkter.

Det ekonomiska territoriet inkluderar inte exterritoriella enklaver, (dvs. delar av landets egna geografiska territorium som används av andra länders offentliga organ, av Europeiska unionens institutioner eller av internationella organisationer genom internationella avtal eller överenskommelser mellan stater.

Standardindelningen av territoriella enheter för statistikändamål (Nomenclature of territorial units for statistics - NUTS) ger en enhetlig indelning av EU:s ekonomiska territorium. NUTS utgör den territoriella standardindelningen för regionalräkenskaperna.

Ekvivalent inkomst är ett inkomstbegrepp som används för att göra olika hushållstypers inkomster jämförbara genom att beakta samkonsumtionsfördelar.

Ekvivalent inkomst = hushållets inkomst fördelad på antalet konsumtionsenheter i hushållet.

I inkomstfördelningsstatistiken har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt s.k. justerade OECD:s konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
(som barn definieras alla i åldern 0–13 år).

Viktningen bygger på antagandet att inkomsterna fördelas mellan hushållets medlemmar i proportion till varje medlems konsumtionsbehov.

Med elanskaffning avses den sammanlagda mängden av producerad el och nettoimport av el. Nettoimporten av el är skillnaden mellan mängden importerad och exporterad el.

Elapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används av elapparater i bostäder och fastigheter. Till elapparater hör bl.a. mikrovågsugnar, kaffe- och vattenkokare, kylutrustning, tvättmaskiner och torkar, TV-apparater och datorer med kringutrustning, kylanordningar i kylkällare, hissar och biluppvärmning. Elektriska bastuugnar och apparater som används för värmedistribution och ventilation räknas med i elförbrukningen för uppvärmning.

Industrins elanvändning statistikförs på två olika sätt. När det gäller totalförbrukningen av energi inom industrin används arbetsställets nettoköp av elektricitet (köpt/fått - såld/överlåten). Totalvolymen av elektricitet som används vid arbetsställena fås från uppgifterna i enkäten om energiförbrukningen inom industrin.

Med elektronisk faktura avses en faktura som förmedlas i elektronisk form: EDI-faktura, e-faktura, e-postfaktura eller annan elektronisk faktura. Med elektronisk faktura avses inte fakturor som man själv matar in i nätbanken eller direktdebitering.

Med elektronisk handel avses beställning av varor och tjänster via datanät, oavsett hur betalningen och leveransen är ordnad.

Inlärare inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:

Elever är alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1–9 samt elever i påbyggnadsundervisning (elever i årskurs 10).

Även personer som får förskoleundervisning på daghem är elever.

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 elever som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan orsak intagits eller överförts till specialundervisning. Beslutet om intagning eller överföring till specialundervisning har fattats genom ett kommunalt organs beslut och en förutsättning är att sakkunniga och föräldrarna hörts och att en individuell plan för anordnande av undervisning tagits fram. Vid behov har lärokurserna i läroämnena kunnat individualiseras så att de inte är så omfattande som i den allmänna undervisningen. Det har också varit möjligt att förlänga läroplikten, om eleven inte har kunnat nå målen för den grundläggande nioåriga utbildningen.

Fr.o.m. år 2011 har de grundskoleelever som tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställts med elever som får särskilt stöd.

Elintensiteten definieras som förhållandet mellan den totala elanvändningen och bruttonationalprodukten.

Den samtidigt tillgängliga nettoeleffekt som är möjlig att producera i Finland i en timmes tid vid hård köld och dålig vattentillgång.

Energi som ingår i produkter för annan användning än som energi.

Energibalansen beskriver omvandlingen av primärenergi till slutanvändning. I balansen skiljer man mellan anskaffning av primärenergi, lagerförändringar, produktion och omvandling av energi, slutanvändning av energi och råvaruanvändning.

Energiförbrukning för belysning omfattar den energi som används för belysning av bostadsbyggnader och gårdsområden. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag används för belysning av gemensamma utrymmen. Av energikällorna för belysning har man i denna granskning beaktat elektriciteten; övriga energikällors andel antas vara marginell.

Vid beräkningen av elförbrukningen för matlagning har man beaktat spisar och ugnar. I matlagningen används huvudsakligen el som energikälla, i någon mån också natur- och flytgas, trä och träkol. Användningen av trä och träkol har uppskattats vara marginell, och de beaktas inte i denna statistik.

Energiförbrukning inom boende omfattar den energiförbrukning som behövs för rumsuppvärmning av bostadsbyggnader och bruksvatten samt hushållsapparaternas elförbrukning. I energiförbrukning inom boende ingår också användningen av naturgas och flytgas i matlagning och den ved och el som används i bastur. Energiförbrukningen för transportmedel (bl.a. privatbilar) som används i hushållen ingår inte i energiförbrukningen inom boende utan i energiförbrukningen inom trafiken.

Energiförbrukning vid bastuuppvärmning omfattar den energi som används för uppvärmning av bastuugnar. Bastuugnen uppvärms vanligen med ved eller el. Konsumtionen omfattar utöver bastur i småhus eller lägenheter också gemensamma bastur i flervåningshus och vedeldade bastur i fritidshus.

Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten omfattar den energi som används för uppvärmning av vatten. En stor del av bostadsbyggnaderna i Finland har vattenburen centralvärme, varvid uppvärmningen av vatten sker med en huvudsaklig energikälla. Betydande torra uppvärmningssystem är bl.a. direkt elvärme, ugnseldning och luftburen centralvärme. I dessa system värms vattnet i regel upp med en separat eldriven beredare.

Energiförluster av alla slag (vid utvinning, distribution, lagring, omvandling och avledande värme från slutanvändning).

Energiintensiteten definieras som den totala energianvändningen i relation till bruttonationalprodukten.

Med energikällor i bostadsbyggnader avses bränslen, elektricitet, fjärrvärme och värmepumpsenergi som utvinns från miljön. Elektricitet omfattar bara nätburen elektricitet; självproducerad el i form av bl.a. sol- och vindkraft ingår tills vidare inte i denna granskning.

Energiskatter är miljöskatter på energimaterial, energiproduktion och energianvändning. Till energiskatter räknas i Finland grund- och tilläggsskatter samt försörjningsberedskapsavgifter på trafikbränslen, lätt och tung brännolja, stenkol, bränsletorv, naturgas samt elektricitet.

Förbränning av avfall för utvinning av avfallets energiinnehåll.

företagsverksamhet som stöd för sin verksamhet. Exempel på sådan företagsverksamhet är hotell- och restaurangrörelse eller handel, som dock inte är det huvudsakliga syftet med verksamheten. Information om deras verksamhet finns tillgänglig på samma sätt som om företag. Exempel på sådana är ideella och ekonomiska sammanslutningar, stiftelser och församlingar.

I Finland används ett nationellt kartkoordinatsystem (KKS) baserat på Gauss-Krügers projektion i samband med det riksomfattande kartarbetet och bestämningen av plankoordinater. För bestämning och angivning av KKS-baserade koordinater kan man använda sig av ett grundkoordinatsystem eller av enhetskoordinatsystemet EKS. Koordinater angivna i EKS kallas för enhetskoordinater.

I det nationella kartkoordinatsystemet KKS har Finlands territorium indelats i sex projektionszoner. I praktiken används bara fyra zoner, eftersom de två yttersta zonerna ligger längs landets yttersta östliga respektive västliga gräns. De fyra zonernas centralmeridianer ligger på 21, 24, 27 och 30 grader östlig bredd. Projektionszonerna är bredast i södra Finland och smalnar av mot norr. Ett objekts östliga koordinat bestäms av dess avstånd från centralmeridianen. Den nordliga koordinaten bestäms av avståndet från ekvatorn.

I grundkoordinatsystemet anges positionen i zonenlig projektion i s.k. zonkoordinater. Enhetskoordinatsystemet avviker från grundkoordinatsystemet på så sätt att Finland är avbildat i en enda bred zon i stället för fyra olika zoner. Centralmeridianen för denna zon ligger på 27 grader östlig bredd, dvs. samma latitud som grundkoordinatsystemets tredje zon. Enhetskoordinatsystemet används vid presentation av information som omfattar hela landet eller områden som sträcker sig över flera zoner i grundkoordinatsystemet.

I Statistikcentralens geografiska informationsmaterial används enhetskoordinatsystemet, om inte annat anges.

Datainsamlingen gällande anställningsoptioner har indelats i två delar: i en basenkät och i en enkät om månadsuppgifter. Med hjälp av basenkäten utreds vilka företag som deltar i optionsprogram samt tillåtna användningstider för optionsrätterna. Enkäten utförs bara en gång per varje separat program. Med enkäten om månadsuppgifter utreds hur de anställningsoptioner som inkomstförs varje månad inverkar på arbetsgivaravgifter och på de löner som vid månadsövervakningen meddelats skattemyndigheten. Enkäten omfattar alla företag som har ett gällande anställningsoptionsprogram.

Enkäten om försäljning omfattar omkring de 2 000 största företagen inom respektive näringsgren. Av dessa företag insamlas varje månad uppgifter om omsättningen. Dessutom frågas av omkring 45 företag, som indelats i branschenheter, uppgifter om lönesumman eftersom uppgifter om lönesumman inte kan erhållas från andra källor.

Enkäten omfattar inte företag inom finansieringsverksamheten, den offentliga sektorn, utbildning eller hälsovårds- och socialtjänster eftersom uppgifter om omsättning inte produceras för dessa näringsgrenar. Kriteriet för valet är storleken på företagets omsättning i förhållande till näringsgrenens omsättning.

Företagare eller yrkesutövare utan avlönad arbetskraft.

Den som beställer byggarbete ska meddela uppgifter om entreprenaden till Skatteförvaltningen. En anmälan behövs endast om värdet på ett enskilt entreprenadavtal är mera än 15 000 euro utan moms. En entreprenadanmälan ska göras för varje avtal. Ett avtal kan ingås muntligt eller skriftligt.

Hushålls och individers erhållna transfereringar består av förvärvspension, folkpension och övriga socialskyddsförmåner, socialbidrag samt andra erhållna transfereringar.

Övriga socialskyddsförmåner omfattar bl.a. rehabiliteringsunderstöd, sjukdagpenning, föräldradagpenning, ersättningar som grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.

Socialbidrag omfattar bl.a. barnbidrag, stöd för vård av små barn, militärunderstöd, utkomststöd, allmänt bostadsbidrag, studiestöd, forskningsstipendier samt grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd inom ramen för arbetslöshetsskyddet.

Övriga erhållna transfereringar är bl.a. transfereringar mellan hushåll.

Syftet är att beräkna volymindexet för industriproduktionen på basis av uppgifter om mängd som frågas av arbetsställena. I vissa fall kan arbetsstället inte ange uppgifter om mängd gällande produktionen. I sådana fall ombeds arbetsstället uppge några uppgifter som beskriver produktionen, s.k. ersättande variabler som man anser beskriver produktionen. Exempel på ersättande variabler är arbetstimmar, använda råmaterial eller värdet på produktionen.

Ersättningar som under referensperioden betalats till kreditgivare på grund av borgensförbindelser för vilka staten svarar.
Betalda ersättningar anges till bruttobelopp. Begreppet beaktar inte eventuella återindrivningsintäkter som erhållits (dessa statistikförs under en egen skild punkt och hänför sig ofta till en annan period än den betalda ersättningen), och inte heller eventuella intäkter från försäkringar som tagits för borgensförbindelserna.
I ersättningsbeloppen ingår kapital och räntor som betalats på grund av borgensförbindelser.

Innehåller alla ersättningar som betalas efter räkenskapsperioden som uppstår för försäkringshändelser som inträffat under eller innan räkenskapsperioden.

Ersättningskostnaderna består av utbetalda ersättningar och ändringar i ersättningsansvaret varifrån återförsäkrarnas andelar dras av. I ersättningskostnaderna har alltså den del av de utbetala ersättningarna som riktas mot räkenskapsperioden periodiserats. Ersättningskostnaderna bokförs därmed prestationsbaserat.

Etableringsland är det land där den institutionella enheten har registrerats. Landet är ofta, men inte alltid, nationaliteten för den institutionella enheten.

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Europaparlamentet består av politiska företrädare (europarlamentariker) från samtliga EU-länder invalda i proportion till landets invånartal.

Valet av ledamöter sker sedan 1979 i alla medlemsstater genom direkta val. Valförrättningen verkställs i enlighet med landets nationella vallagstiftning. Europaparlamentsval hålls vart femte år samtidigt i alla medlemsstater. Valet förrättas det andra veckoslutet i juni (tidigast på torsdag och senast på söndag). Vid europaparlamentsvalet i juni 2004 valdes sammanlagt 732 ledamöter från 25 medlemsländer. Från Finland valdes 14 ledamöter.

Nimi on tarkistettu 12/06. SY

Här anges s.k. perpetuella eller eviga fordringsbevis. Kännetecknande för perpetualerna är att gäldenären förbinder sig att betala en viss ränta, som i regel är bunden till penningmarknadsräntor, utan att någonsin betala tillbaka det nominella kapitalet. Ett evigt lån är alltså ett masskuldebrevslån som inte amorteras och som inte har någon förfallodag, men på vilket ränta betalas regelbundet.

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Specialistveterinärexamen samt specialistläkarexamen och specialisttandläkarexamen som avlagts före 1.2.2015.

Begreppet baserar sig på den av Statistikcentralen i samarbete med Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen upprättade förteckningen över examina på olika utbildningsnivåer och -områden som huvudsakligen hör till området för informationsteknik.

Examen från utbildning på andra stadiet.

Anmärkning:
Examina på andra stadiet är t.ex. gymnasieexamina, studentexamen, EB-examen(European Baccalaureate), IB-examen (International Baccalaureate), DIA-examen (Deutsche Internationale Abitur, tidigare Reifeprüfung) och yrkesinriktad examen.

Exporten (EXP, Export) omfattar råmaterial och förädlingsprodukter som levererats till utlandet.

Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) mellan inhemska och utländska subjekt.

Värdeindex för försäljning av varor och tjänster till utlandet.

Exportprisindexet mäter utvecklingen av fob-priserna på exportvaror. Exportpriserna i valuta omräknas till euro till medelkursen för statistikmånaden. Exportprisindexet täcker varorna inom näringsgrenarna A-E.

Ett företag vars tröskelväde för exporten är 12 000 euro och som har affärstransaktioner under minst två månader om året eller affärsvärdet överskrider 120 000 euro (då räcker en affärstransaktion under året ifråga). Uppgiften fås av Tullstyrelsen.

Extra tjänstgöring är ett disciplinstraff för krigsmän eller andra som lyder under strafflagens 45 kap. (Strafflagen 6:1 §). Extra tjänstgöring förordnas eller döms ut för minst en och högst fem gånger (Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 255/2014).

Sluten nättjänst baserad på internetteknologi som används av ett företags kunder eller samarbetspartner.